raden utav bleka stjärnors ljus/som står högt över mörka hus/finns det liv på mars?
och från ett glömskans kalejdoskop
helt utan saknad och enslig gråt
går hon sakta, så sakta hem
till sin vardag, nio till fem
som en skepnad bland många fler
men blir det aldrig nånting mer
jag gillar din blogg! <3
SvaraRaderaden är faktiskt bra
SvaraRadera