lördag. jag, amelia, cissi och sandra tog vårt pick och pack
och begav oss till favoritstaden nummer ett: göteborg!
det var ganska bra timing, för det var andra långdagen just då!
då är det party på andra långgatan och en massa folk.
då är det party på andra långgatan och en massa folk.
efter lite shopping, lunch och några jobbiga minuter där jag höll på att svimma (mental påminnelse: drick vatten när det är varmt) så tog vi spårvagnen till slottskogen, vandrade runt lite och placerade oss till slut längst bak i kön. vi skulle nämligen hälsa på vår älskade håkan!
först fick man köa i gräset där vi drack sandras finfina vin och det bjöds på red bull, men efter några timmar släppte de in på arenan och vi satte oss där inne istället.
håkan var sen och amelia sa att hon skulle sluta lyssna på honom, men när konserten väl satte igång var den där euforin som alltid infinner sig där. jag tror faktiskt att jag aldrig är lika lycklig som jag är på håkan-konsert. i extranumret kom tomas von brömssen in och sjöng för sent för edelweiss, och till slut sjöng håkan nu kan du få mig så lätt. alltså. jag må vara galen och obsessed, men håkan är verkligen fantastisk. ingen gör en show som han. "milda makter..."
men till slut var det ju ändå över, och vi tog bussen hem klockan 02.55. jag cyklade över röda bron lagom till soluppgång och var nog nästan 100 % lycklig.
(jag var barfota, som det bör sig på konsert, och allt annat var
en orgie av svett, tårar, lycka och håkan. det blir inte bättre än så.)
åh ja så himla fint. man blir så jävla lycklig att det inte går att sätta ord på det
SvaraRadera