tisdag 26 augusti 2014

Om att lära sig av varandra

En gång i våras när jag var i Halmstad var det en av mina nära kompisar som omedvetet raggade på en transkvinna. Några dagar senare fick jag höra historien (det är ju tyvärr så att det blir lite av en historia) och då berättades det också om några av hens andra vänners reaktioner; "hon är en man" och "hon har en penis". Vi snackade lite om detta och jag upptäckte så mycket okunskap bland mina vänner. Det är ju verkligen inte så att jag är någon expert på transfrågor men jag kände att jag kunde lära ut så mycket och märkte att de verkligen tog till sig! Vi har alltid haft en ganska grov jargong men i takt med att vi alla (kanske via mig hehe) blivit mer medvetna har ordvalen blivit bättre och mindre förtryckande.
Jag tror att vi alla tycker att just transfrågan är svår att förhålla sig till pga den allmänna okunskapen och oförståelsen som finns kring detta i samhället, och därför älskar jag att se hur vi alla kan utvecklas och lära oss tillsammans. Såvitt jag vet är ingen av mina vänner trans och därför är jag så otroligt tacksam för interwebz som har lärt mig så himla mycket om saker jag och mina vänner förr aldrig hört talas om (OBS skandal för svenska skolsystemet att 20åringar ej vet vad trans och cis är). Jag vet inte riktigt vad jag ville säga med det här men grundtanken är väl att vi inte bara kan prata om saker vi redan kan allt om. Vi måste prata om saker vi inte vet något om och söka information för att utvecklas och komma någonstans, och vi måste bjuda in till samtal även för den som kanske inte efterfrågar det. För mig som cisperson är det ju väldigt lätt att säga att jag har förståelse för den oförståelsen som finns kring trans men jag tänker ändå att förståelse (och tålamod!) för okunskap är något vi måste ha för att komma någonstans. Kan vi inte diskutera och lära oss av varandra så kommer frigörelsen ta så mycket längre tid, och vi har inte tid att vänta.