serenad av minnen i bm

du går på asfalterad perrong och jag vill inget hellre än att du ska stanna
jag tänker på när jag var som bambi på isen och du sa lilla majse
jag hjälper dig
tänker på hur du tjatade på mig och avslutade med
du är min majs
tänker på hur vi gömde oss bakom tegelhus och flyglar för att kyssa livet ur oss
tänker på när du kysste mig första gången och hur jag tänkte
kyss mig inte det kommer bara leda till nåt ont

du går på asfalterad perrong och jag vill inget hellre än att du ska försvinna
jag tänker på när du såg på mig sådär och jag gick in i duschen för det fanns inget annat
och jag sjöng med säkert! att jag ska dansa fastän hjärtat brister
tänker på natten som ingen någonsin kommer förstå och du sa är det konstigt
om jag säger att jag älskar dig nu? och jag tänker på hur jag aldrig mer ville se dig
tänker på alla gånger jag inte har velat se på dig för att vi inte är vad vi hade varit


hur vi sa att vi har varit bäst och hur vi verkligen menade det. vi växte upp och blev varandra, blev oss själva, tillsammans. vi var vi och vi var bäst. och det är det jag minns.