torsdag 19 juni 2014

Vi måste inkludera istället för att bara ryggdunka.

Jag har ju alltså flytt(at) till Tromsø av alla platser på jorden. För den som inte har så bra koll på geografi (mvh kan relatera......) så kan ni kolla på kartan här ovanför. Silverglitter är den exakta punkt där jag befinner mig just nu - på en madrass under en trappa - och guldglitter är mitt kära gamla Halmstad ♥

Det jag har gjort här i Tromsø kan typ sammanfattas såhär: jobba äta sova kolla orange is the new black, men jag har också fått stifta bekantskap med en gammal klasskompis (mvh låtsas vara hundra miljoner år gammal) som jobbat här sen i höstas. Det har varit så himla kul, vi var hängde rätt mycket förr men hamnade i olika kretsar i gymnasiet (mvh låter som en gangsta), och nu har vi alltså fått chansen att hänga igen! OBS detta ska inte bli nåt nostalgiskt *ta vara på dina relationer*-inlägg utan detta är min övergång till att förklara hur viktigt jag tycker att det är att hänga i olika sociala grupperingar. Här har jag fått tillgång till ett helt nytt umgänge med helt andra sorters människor än de jag är van vid att hänga med, på typ Ingesund. I de kretsarna diskuterar vi feminism, recycling eller veganism i timmar och kommer trots det ofta ingenstans eftersom att vi alla redan tycker och tänker samma saker. Här har jag fått prova på att behöva förklara de saker jag ser som självklara på ett sånt sätt att någon som inte ens bryr sig vill lyssna, här har jag blivit kallad "en sån där feminist" (obs ja med fysiska kaninöron) och sedan fått hundra frågor att försöka förklara. Och jag älskar det! Jag är så glad att jag "brandat" mig som *feministen* - det ger upphov till så himla många otroligt bra diskussioner (även om det ofta är på fyllan som folk vill/vågar fråga/prata om det:):)).

Jag tänker att det är en av mina viktigaste delar i min aktivism: att festa, hänga, snacka med folk från olika sammanhang och prata det som jag tycker är viktigast. Folk vill nämligen lyssna. Folk vill lära sig och förstå hur vi tänker. Folk är intresserade men kanske ibland lite rädda att fråga. Även om det såklart är jätteviktigt med separatistiska feministiska forum så blir det ofta, iallafall för mig, lätt ett ryggdunkargäng. Att få chansen att förklara för någon som inte är insatt på något sätt är en utmaning - och en väg till framgång och utveckling. Om vi inte kan pusha våra förmågor att visa vad vi tycker är rätt kommer vi aldrig att övertyga någon, vi får liksom inte glömma bort vad vi kämpar för: en rättvis och jämställd värld för alla - då kan vi inte lämna de som har andra intressen och livsfokus bakom. Vi måste inkludera istället för att bara ryggdunka.

1 kommentar:

  1. JAA!
    Segregationen måste bort! Integration överallt! Blanda folk och låt åsikter mötas!

    SvaraRadera